Här kommer en liten redogörelse för hur vår semester i paradiset varit. Jag ska försöka memorera allt från start till slut och se om jag minns allt. Tar en dag i taget så att ni kan pausa om det blir för mycket flummande… 😉 Varning bara för ett långt inlägg! Jag ska försöka lägga in alla bilder i galleriet så snart som möjligt.

Onsdag 20/2

Självklart var jag förkyld och hade lätt feber när jag vaknade och mådde verkligen pyton. Men det var bara att bita ihop och inse att jag skulle på en otroligt härlig efterlängtad semester där det inte spelade någon roll om jag var förkyld eller inte. Åkte ner på stan och växlade pengar till den malaysiska valutan ”Ringgit”. Tog sen en sväng förbi Apoteket och snappade upp det mest väsentliga för resan som jag glömt köpa (bl.a nässpray för flygresan som inte riktigt var planerat).

Vid tre tog jag mitt pick och pack och knatade ner mot flygbussarna och det var en otroligt härlig känsla i kroppen, inte alls resfeber som jag hade trott utan bara ett stort efterlängtat lugn! Knatade runt lite i taxfreeshoppen på Arlanda och sen var det ett halvsegt flyg till Amsterdam. Jag hade fått en liten söt transferkarta till Schiphols flygplats i Amsterdam eftersom jag skulle ha en knapp timme att förflytta mig över halva flygplatsen till nästa gate. Rejsade ut ur flygplanet och fram till närmaste tv som visade vart jag skulle. Och gissa om inte då det förbannade planet var försenat… med 4 timmar!!! GAAHHH! Så det blidde inte så bråttom längre utan jag kunde masa mig över till andra sidan och titta när jag fick boarda. Stötte på två äldre svenska par som var väldigt trevliga och jag hängde på och fikade med i väntan på att planet skulle gå. Satt och spelade kort med dem och socialiserade och det var lite trevligt. Kan ju annars lätt bli ganska så segt och trist att resa så långt själv.

Ringde T och berättade att jag skulle bli lätt försenad och han blev ju knappast glad (det innebar ju att han skulle få sitta på Kuala Lumpurs flygplats samma tid som jag blev försenad i Amsterdam). Han ville då åka in till KL (Kuala Lumpur) och gå runt där och leta hotell åt oss istället vilket jag inte riktigt gillade. Hade ingen lust att landa i ett främmande land och åka taxi in till en främmande storstad alldeles själv. T föreslog då att han kunde ta sig tillbaka till flygplatsen tills jag landade för att jag skulle bli lite lugnare, men jag talade glatt om att det var en timme enkel väg med taxi till centrala KL. Vi bestämde iaf att han skulle bestämma hur han skulle göra när han landade i KL och skicka ett sms till mig så att jag visste när jag landade. Men jag var lite lätt nervös ändå när vi startade för det var ju trots allt 11 timmar i ovisshet (och ni som känner mig vet att ovisshet och jag inte kommer bra överens). 😛 Det gick iaf bra att sova på planet och flygresan var lugn hela vägen.

Torsdag 21/2

Eftersom man sitter 11 timmar på ett plan och sen lägger på 7 timmar i tidsskillnad så försvann nästan hela torsdagen till restid. Föregående dag, dvs onsdag, så berättade jag ju om förseningen som gjorde att T ville åka in till stan. Detta gjorde ju att jag levde i väldig ovisshet vid landning, men trots detta var jag inte så orolig, till en början. Slog nämligen på mobilen vid landning och väntade på ett sms från T, men inget hände! Men jag vet ju att grabben inte gillar att skicka sms, så jag tog istället och ringde till honom, vilket var helt meningslöst eftersom en malaysisk röst snällt talade om för mig att det inte gick (jag antar att det vad hon sa eftersom jag inte förstod särskilt mycket av själva innehållet då min malaysiska är lite ringrostig). Men eftersom jag hade två mobiler med mig tänkte jag att det säkerligen berodde på att mitt abonnemang inte ville funka och den andra telefonen visste jag ju inte hade några spärrar, men samma sak hände där! Gissa om paniken spred sig i kroppen när jag inte visste om han väntade på flygplatsen eller hade åkt in till stan! Det var ju inte direkt så att man skulle hitta varandra lätt, och vi hade ju inte bestämt något var vi skulle bo eller så. Jag sällskapade framåt med de två snälla paren vilket lugnade mig lite. När vi kom fram till passkontrollen så ser jag en person sitta på andra sidan med massa väskor och gissa hur glad och lättad jag var när jag insåg att det var T! Jag tror inte riktigt han förstod det och särskilt inte när de fyra äldre svenskarna sen kom och hälsade på honom och med var lättade att jag hittat honom.

Darlingen hade spenderat sin tid på flygplatsen och bokat flyg till ön, kollat på lämpliga hotell och småshoppat lite i väntan på mitt plan. Som tur var hade hans plan blivit lite försenat från Kina det med, så han fick bara vänta tre timmar i KL. Vi hämtade ut bagaget och sen gick vi ut till ankomsthallen. Det första som händer är att det kastar sig ett flertal taxichaffisar, hotellraggare och annat över oss och frågar: ”Need a hotel sir?” ”Need a taxi madame?” tills man blev helt galen! Vår första tanke (eller rättare sagt Ts första tanke) var mat, själv var jag ju mätt efter frukosten på planet (ja, det blir ju lite fel när man flyger och landar i en annan tidszon). Vi hittade en Burger King och Ts hunger blev mättad så att vi kunde bestämma hur vi skulle göra. Beslutade oss för att leta hotell där på flygplatsen så att vi slapp åka tåg in till centralen och irra runt där med väskor och hela alltet. Genast kom en liten ivrig herre som promt ville att vi skulle bo på hans hotell, men vi hade lite olika krav på var vi ville bo. Men efter att ha ringt runt till Mandarin, Sheraton och diverse lyxigare hotell och bara fått veta att de hade rökrum lediga så fick vi ge upp och låta den lilla ivriga mannen visa oss sitt hotell. Han hade lite olika alternativ och tillslut hittade vi hotellet Maya som skulle ligga mitt i Golden Triangel (där de fina tornen ligger). Där fanns det två alternativ där vi valde det billigare som inte vette mot tornen men ändå helt ok. Vi fick en taxi fixad till oss och skjutsades från flygplatsen. Även taxi tog vi det billigare alternativet (eftersom man kunde få välja att åka med en Mercedestaxi vilket var dyrare än den lite mindre flashiga Toyotan vi åkte med). 😛

När vi kom till hotellet kan jag ju inte säga att vi ångrade oss! De hade först och främst gratis uppgraderat oss till det dyrare alternativet som vette mot tornen, och sen kan jag säga att om det här inte var en av de lyxigare hotellen, då undrar jag hur de lyxiga såg ut?! Inte var det några hiskeliga priser heller för två nätter! Vårt hotellrum var iaf större än hela Ts etta och hade panoramafönster ut mot tornen med direkt utsikt. Både jag och T var helt stumma och helt chockade av hotellrummet! Eftersom klockan var 21 när vi kom fram var vi båda rejält trötta och gick bara ner till loungen (där de bjöd på dricka och tilltugg) och tittade på utsikten över tornen och spiran. Efter att ha suttit där ett tag gick vi och lade oss i den gigantiska lyxsängen och sov bort jetlagen.

Fredag 22/2

När man bor på hotell sådär får man inte sova hur länge man vill om man räknar med att äta hotellfrukost, samtidigt är det väldigt bra eftersom man faktiskt kommer upp ur sängen på morgonen. Detta är då inget problem för mig direkt men Herr T tycker att det är väldigt tråkigt att gå upp på morgonen. 😉 Det var hur som helst ingen brist på alternativ på frukostbuffén. Man kunde välja mellan vanlig frukost med flingor, mackor och ägg, men det fanns även riktig mat, exotiska färska frukter och diverse annat man kände för. Så mätt blev man! Det var så skönt att knata runt med kjol och linne utan att frysa trots att malayerna hade en liten förkärlek till AC på full volym!

Vår plan var att vi skulle knata ner till Twin Towers och få en biljett (som vi hörde att man behövde för att åka upp) och sen ta en tur till spiran och sen kanske gå på en shoppingrunda, men för att höra hur man gick tillväga gick vi ner till receptionen. Där visade det sig att man måste ha varit uppe klockan 7 på morgonen och köat för att få biljetter till tornen! De ringde runt till lite ”kontakter” för att se om det ändå kunde finnas biljetter, men det var helt kört. Så vi bestämde oss för att åka på en shoppingrunda istället.

Åkte ner till en av sex shoppingcenter i shoppingkvarteren och bara hisnade av den! Det var sex våningar med affärer i gångar och korridorer i överflöd! Så vi började nerifrån och bara betade oss runt. Tyvärr fanns det väldigt få ställen där man kunde göra fynd, så för min del blev det lite kläder, skor och en klocka (för ohyggliga summan av 15 kronor). 😉 Vi stannade till på en kinesisk restaurang med en ytterst sur servitris och inte så jättefräsch mat för att pausa lite. Efter sex timmar var jag så less och mör i benen att jag verkligen inte orkade kika i affärer mer. Så vi gick bara in och tittade lite snabbt i en av de andra shoppingcentren mitt emot innan vi gav oss ut för att leta taxi att skjutsa hem oss med.

När vi stod där på gatan så kommer det fram en kille och försöker sälja en Rolexklocka till T med motiveringen: ”Real Rolex – It’s stolen!” Gissa hur lockande det kändes att köpa den då? *asg* Men han verkade inte ha sån tur med att sälja den för det var många som ratade hans försök till att sälja klockan… Vi hittade tillslut en taxi och tog oss tillbaka till vårt fina lyxhotellrum igen.

Vi kollade tillgängligheten på hotellet på Tioman och enligt internet var det fullbokat, men enligt en svensk site fanns det gott om platser. Efter lite diskussion så ringde T och frågade dem och det visade sig att de hade massa platser så det kändes lite lugnande. Eftersom vi var lite bekväma (och trötta) så åt vi middag nere i hotellrestaurangen, men den dög alldeles utmärkt! Sen satte vi oss och njöt av utsikten uppe i loungen och drack drinkar. Mysigt värre!

Lördag 23/2

Vi blev tvungna att gå upp hyfsat tidigt för att åka till flygplatsen och ut till paradisön Tioman Island! Så det blev frukost i hotellrestaurangen och sen tog vi en av hotellets taxi ut till flygplatsen. Vi hade bara bokat biljetterna så när vi kom till den yttepyttiga, rätt övergivna flygplatsen (detta var inte den internationella vi landade på från Amsterdam), fick vi leta reda på Berjaya Airs försäljningskontor. Detta var ett väldigt litet kontor där de hade datorer från cirkus 1930-talet och det mesta skedde förhand. T hade ringt in dagen innan och de hade uppfattat hans namn, men mitt namn var rätt misstavat, trots att han stavat det i telefon. Trots att hon fick mitt pass blev mitt boardingcard utfärdat till en ”Vibeke Hallqist Ms” (dvs de trodde att Vibeke var mitt efternamn eftersom Ts biljett var ”E T Mr”).

När vi sen satt och fördrev tiden roades jag av att T knatat in på tjejtoan och blivit jätteirriterad att han blivit utstirrad av en tjej som tvättade händerna när han kom in. Det roliga var nämligen att tjejtoans dörr och dörrkarm var målade i rosa och killtoaletterna målade i blått! Så det fick han ju höra lite sen… 😉 När vi skulle lämna bagaget fick man bara ha 10 kg per person (vem har det på resa?) och resterande blev avlagt med en mindre avgift. Våra totala väskors vikt var 43 kg (!) så T fick ta ena väskan som handbagage, men det kändes lite fånigt med så extremt mycket övervikt för oss två! Flygplatsen och flygplanet var väl inget direkt att hurra för, men vi fick bra plats och service i form av en vattenflaska. :p När vi startat så började det ryka ur ventilerna och T blev lätt oroad (särskilt som han innan konstaterat att han satt i jämnhöjd med propellrarna och lätt skulle dö om de lossnade). Men röken slutade när vi kommit upp på rätt höjd och det verkade inte farligt direkt, så det lugnade lite.

Efter en timme landade vi på ett superkort landningsbana inklämd mellan två berg och en djungel. Det kändes verkligen att planet var litet! Väl på marken så tog det personalen ett bra tag att lasta av vårt bagage, detta pga att de hade en handmanövrerad liten minivagn att dra bagaget med! Självklart fick jag min väska sist och vi blev lite stressade att hinna ut eftersom alla verkade bege sig mot några bussar som stod där utanför. Vi blev tvungna att betala en smärre avgift för bevarandet av naturen (vilket jag först trodde var en passkontroll och glatt kastade upp mitt pass framför en oförstående man som svarade: ”I don’t want this, I just want your money”). Sen kastade vi upp vårt bagage och hoppade på en av två väntande bussar som vi antog gick till det hotell vi ville bo på.

Väl där så rusade vi först av alla till receptionen för att få det bästa rummet! Vi valde ett Deluxe Chalet som skulle ha AC och ligga vid vattnet och som var ett paket med två nätter, inkl frukost, lunch, middag och en tur till Reggins Island, som uppenbarligen var ett dykäventyr (så som vi förstod det). Sen blev man utskjutsad av en mindre liten buss till sitt hotellrum som låg i en liten stuga längst bort på resorten. Det var ett helt ok hotellrum (inte riktigt sån lyx som vi hade i KL,men helt ok). Vi bytte iofs rum på söndagen till ett rum mittemot eftersom det där hade två separata sängar och en halvt fungerande AC och vi hellre hade en dubbelsäng och en fungerande AC.

Eftersom vi båda var rätt badsugna så slängde vi på oss badkläderna och knatade ner till havet. Det ingen av oss tänkte på var ju att hela havet kryllade av koraller och koraller är skitvassa! Dessutom var det ebb vilket gjorde att det var långgrunt som sjutton! Så vi skar båda upp små hål och mindre sår i fötterna som gjorde det lite mindre roande. Vi hämtade upp våra badtofflor och Ts cyklop och begav oss ut igen. Men att simma med flytande badtofflor var mindre lätt och mina åkte av hela tiden! Måste sett roande ut för de andra där likbleka jag försökte simma i vattnet med rosa klampisar som åkte av stup i ett! Men trots detta var det helt underbart blått vatten ca 25 grader varmt och ca 30 grader i luften! Inget att klaga på direkt! Och var man än såg var det rena paradiset!

Kvällen spenderade vi på resortens restaurang (vilket blev det ställe där vi åt både frukost, lunch och middag resterande tid då det var egentligen allt som fanns på vår strand). Vi fick därmed bekanta oss med kvällsunderhållningen som var tre tjejer som sjöng covers till diverse poplåtar i midi-format och en keyboardspelande kille (eller egentligen skötte han bara start och stopp av midilåtarna insåg vi snabbt). Men det var rätt roande trots allt. Vi var rätt trötta på kvällen att vi gick och lade oss ganska tidigt, tittade på utbudet av dåliga engelska kanaler på hotelltvn och baddade om våra koralluppskurna fötter.

Söndag 24/2

Det var otroligt skönt att sova med AC trots värmen utanför! Det enda man kanske retade sig lite på var ju att det förbannade åbäket surrade hela natten, men det var inte så farligt när man väl vande sig. ACn i det rum vi bytte till lät ju som en gräsklippare emellanåt så det var ju bara att sova ändå. Tur att man inte störs så lätt av ljud… 😉

Vi gick upp till frukost och hade ett gigantiskt utbud av maträtter och frukostsaker att välja mellan. Mina frukostfavoriter blev ju självklart varianterna på exotiska färska frukter (vattenmelon, honungsmelon, ananas, papaya och apelsin), croissanter, pain au cholocat, muffinsar i mängder (inte direkt nyttigt men gott), chokladflingor, rostmackor och sen de olika färskpressade juicesorterna (mango, guava, grapefrukt och apelsin). Mums och supersmarrigt! Herr T åt sig mätt på det tråkiga alternativet av rostmackor och frukt.

Vädret var strålande sol och först hade vi tänkt åka på dykturen som ingick i hotellpaketet, men eftersom det var så jättefint väder bestämde vi oss för att åka över till stranden Salang, som skulle vara en av de bästa på ön. Det var ju ruskigt snordyrt att hyra båt för att åka dit och dessutom så gav jag chaffisen 10 RM (dvs 20 kr) för mycket eftersom jag inte lyssnade så noga på vilket pris han sa. Men vi blev iaf ivägskjutsade till piren från hotellreceptionen och fick sen åka en sån där liten söt båt som de hade i Robinson. Det skumpade rätt rejält trots de små vågorna, men det var riktigt mysigt att se hela ön från vattnet och det kanske tog 15-20 minuter att ta sig till norra delen av ön. Salang var ju helt otroligt paradisaktigt, så jag förstår verkligen varför alla sagt att man ska åka dit! Däremot bodde ju vi mer på ”par-, pensionärs- och barnfamiljsstranden” och det här var ju mer ett ungdoms-/backpackerställe.

Vi slog oss ner på stranden och klampade sen direkt ut i det azurblå vattnet. Jag hyrde snorkel och cyklop och eftersom korallrevet låg ca 25 meter ut från stranden så var det bara att simma ut och titta på akvariefiskarna. Det var helt otroligt hur fina fiskar det fanns och hur orädda de var! Fiskarna simmade runt en och praktiskt taget på en emellanåt och det var verkligen som att simma i ett akvarium! Jag hade gett mig på att hyra simfenor, men det var ju skitsvårt att använda och jag fick nästan lite panik av dem, så jag överlät dem till T istället. Snorklingen gick väl sådär för jag tyckte det var lite ångestframkallande när man måste andas genom ett tunt litet rör sådär. Däremot var det supersalt vatten att man bara kunde ligga och guppa på ytan utan att sjunka så det var ju en skojig känsla.

Efter att ha snorklat och solat ett tag så knatade vi upp till en närliggande restaurang och åt en bit mat. Servitören tyckte att det var jätteroligt med svenskar så han satt och pratade med oss nästan hela tiden och ställde en miljard frågor. Serveringen av maten var ju jättesöt och vi fick små blomformade, färggranna kex strödda över maten. Typiskt nog hade jag inte kameran med mig, så jag kunde ha fotat det, för det var ju hur sött som helst! Efter maten så kikade vi på hur rummen på hotellen på den här stranden såg ut, ifall vi skulle byta, men de kändes inte alls så fräscha som det hotell vi bodde på i Berjaya, så vi bestämde oss för att stanna på vår strand och istället hyra båt om vi ville åka någon annanstans.

Det kryllade verkligen av varaner på den här stranden och stora var de också! Tror att de kan ha varit uppemot 1,5 meter där de simmade i en liten kanal bara några meter ifrån restaurangen. Trodde att jag skulle bli mer rädd för dem än jag var, men jag var riktigt fascinerad faktiskt och de kändes inte alls läskiga. Vi såg även ett träd fullt med fladdermöss. Några djur som vi sett mycket av är apor, speciellt har aporna knatat runt på vår resort på eftermiddagen och rotat i hotellets soptunnor. De har varit ganska så otrevliga och så fort man kommit för nära börjar de väsa, inte direkt roande djur de där. Sen har det funnits lite katter runt resorten, särskilt vid restaurangen där en viss Herr T ”blev tvungen” att ge dem lite av sin mat så de efter det jämt kom när vi åt. Men det som var underligt med de här katterna var att alla hade en svans som såg kuperad ut. Den var ungefär 1/3 av en vanlig kattsvans och såg ut som den hade en liten knopp i slutet. Skitskumt, men vad vi förstod så var det någon defekt på dessa katter och inte alls så att de kuperade alla katter.

Hur som helst, när vi gick tillbaka till stranden så hittade vi ett minneskort som någon tappat. Vi försökte titta på korten i dem via min kamera, men de var i något råformat, så det gick inte att göra något åt. Så där blev jag ett kort rikare. 😉

Längs ena berget på Salang så låg ett helt jättefint hotellkomplex och vi var ju lite nyfikna på vad det kostade att bo där. Det visade sig att hela hotellet var övergivet och bara lämnat som det var, nästan helt färdigbyggt. Så vi begav oss på en liten utflykt i väntan på att vår båttaxi skulle plocka upp oss. Man började snabbt inse varför hotellet var övergivet. Det var miljontals av trappsteg upp till alla hotellrum och brant var det med! Visst att utsikten var helt underbar, men man svettades ju som en gnu och då hade jag bara en liten ryggsäck på ryggen! Tänk att släpa resväskor och packning upp och ner där dagarna i ända! :p Men det var verkligen som de bara lämnat allt en dag för det var nästan färdigbyggt och på vissa ställen låg t.om verktygen kvar! Rummen var jättefina (de där det inte var låst och man kunde gå in) och den stora verandan (antar att det var tänkt som restaurang) var ju även den jättefin med helt underbar utsikt! Så det var lite sorgsamt att se hur övergivet det var! T tyckte att man skulle köpa in sig på det och restaurera klart och sen sälja det till solglada skandinaver. 😉

Vår båttaxi kom på pricken klockan 18 när vi sagt och skjutsade tillbaka oss till vår strand. Vi ägnade kvällen åt att använda upp vår middagskupong på hotellrestaurangen och njuta av den roande sånggruppen. Vi passade ju även på att byta rum till det mitt emot denna dag så efter det kunde vi sprida ut oss lite mer i rummet än innan. Vi förlängde vår vistelse med två dagar åt gången eftersom vi inte visste om vi ville byta strand helt plöstligt, vilket nu i efterhand var lite onödigt när vi ändå stannade på samma ställe hela tiden.

Måndag 25/2

Både jag och T var alldeles rödbrända när vi vaknade på morgonen och vi insåg att solen tog bra mycket mer än vi trott. Jag hade haft solskyddsfaktor 30 på mig, och trots detta var jag riktigt röd på axlarna och händerna av någon anledning. T var jätteröd på ryggen och han hade bara solskyddsfaktor 12. Vi kom fram till att varför vi båda var lika röda var för att vi legat och snorklat i vattnet och att solskyddet inte alls var så vattenfast som vi trott. Sen hade vi ju varit så klantiga att vi glömt att smörja in oss när vi kom upp ur vattnet igen, därav den tjusiga röda färgen istället för den bruna vi hoppats på.

Vi beslutade oss för att stanna på vår strand och bada under dagen eftersom vi var lite för röda för att vara ute en hel dag i solen. Vi slog oss ner på solstolarna strax utanför vårt hotellrum och blickade ut över det otroligt vackra havet. Det blev mest solande under parasollet, men att bara ligga där och glassa, läsa en bok och njuta av semestern var inte fy skam det heller. Precis utanför vårt hotellrum var vattnet jättefint och på morgonen när det var flod så var det inte alls mycket koraller så det gick utmärkt att bada utan badtofflor. Vattnet var verkligen precis lagom temperatur och det kändes precis som någon verkligen visste hur varmt man ville ha det i vattnet och luften, 25 grader i vattnet och 30 grader i luften! Så det var ju ett paradis!

Efter lunch flyttade vi över till poolområdet och låg där och solade istället. Man märkte att det var lågsäsong för det var aldrig någon trängsel bland solstolarna och i poolen simmade max 4 personer samtidigt (för det mesta var det bara 2 åt gången). Det är otroligt vilket lugn som kommer över en av att bara ligga i en solstol en hel dag. Det är verkligen total avslappning!

Vi gick en tur längs stranden och plockade koraller och snäckor. Sen gick vi en bit mot Tekek som var grannbyn där flygplatsen gick, och fotograferade solnedgången och naturen. Det var så vackert att man bara hisnade!

Tisdag 26/2

Vi bestämde oss för att göra en utflykt under dagen och de skulle ha en djungeltur på eftermiddagen som vi hoppade på. Djungeln låg bokstavligen på gränsen till resorten, så det var ett perfekt tillfälle att gå och se vilken natur och vilka djur som fanns där inne och knata in i djungeln själv fanns inte på kartan!

Fortfarande var jag fröken Kräfta på axlarna och armarna så det blev lite passivt solande under ett parasoll för mig med under förmiddagen. T däremot var ju betydligt brunare än mig så han kunde sola utan problem. 😛 Men det var hyfsat väder trots allt och praktiskt taget vindstilla. Det kom en kort regnskur på morgonen när vi vaknade, men den försvann ganska fort.

Efter lunch begav vi oss till mötesplatsen och fick sällskap på djungelturen med ett franskt par. Guiden var en av hotellets anställda och han verkade väldigt kunnig. Det första vi fick se var lite olika växter som fanns längs golfbanan (som vi passerade på väg till djungeln) som man kunde använda på olika sätt, några som man kunde använda som tvål, några som var bra för att läka sår, växter till matlagning och kokkärl och sen ett gummiträd. Riktigt häftigt! Han förklarade även användningsområdena för allt vi gick förbi. Det var en växt vi gick förbi som han varnade för var riktigt giftig (vilket kändes mindre bra när man hade bara ben). Han förklarade att om man fick den på huden kliade det ordentligt i minst en vecka och om man fick mycket på sig så kunde man dö! Det kändes ju roande när man såg gröna blad överallt, men den där fanns bara på tre ställen på det där partiet i djungeln som tur var och han pekade ut alla för oss.

När vi väl kom in på den riktiga stigen i djungeln så stötte vi först på apor och sen två typer av varaner, en vit landvaran och den svarta vattenvaranen vi sett innan. Själv var jag lite uppmärksam på potentiella slingrande saker jag helst inte ville se, men guiden sa att man kunde stöta på pytonormar när det var monsunregn (vilket var precis den period som slutade innan vi kom dit). Som tur var stötte vi aldrig på några ormar och det var väldigt lättande! T hade kameran och fotograferade massa roliga saker vi stötte på. Vi såg en liten geckoödla i ett träd och sen en kameleont som satt snällt och lät sig fotas av oss. Vår lilla guide verkade ha liten förståelse för vårt intresse att fota praktiskt taget allt, så han försvann stup i kvarten bakom nya grenar och träd. Det var ju inte jättebra sikt mellan alla lianer och diverse buskar. :p

Efter att ha knatat upp för ett snorhalt parti med ett snöre som draghjälp så kom vi fram till ett jättefint vattenfall där vi stannade och fick bada. Det var jätteskönt efter att man svettats runt längs stigarna. Självklart blev det massa tillfälle att fotas i vattenfallet och vi fick nog det enda kortet från den här semestern som båda är med på. Typiskt nog så blev det inte ett superbra kort. 😛 Insåg även efter att ha tittat på korten att min mage definitivt behöver börja tränas upp för emellanåt ser jag fasiken gravid ut! Extremt mycket mindre roande måste jag säga! 😛

På vägen ner från dessa hala stenar och mossor så lyckades jag snava till och guiden som precis fått tag i mig slet halva axeln ur led kändes det som samtidigt som jag drämde i smalbenet i stenkanten. Ouch! Men det gick över hyfsat snabbt. Hade ju dessförinnan drämt i andra knät i en stock vi klättrade över (kjol i djungeln var en mindre bra idé minst sagt) så jag såg ju lite mörbultat ut. Turen i djungeln tog väl en sisådär 2,5 timme och det var ganska skönt trots allt att komma tillbaka till resorten igen och få kasta sig i poolen och svalka sig. Det här var nog den stora motion vi fått under semestern för det är föga ansträngande att knata fram och tillbaka till poolen/restaurangen. 😛

Onsdag 27/2

Oturen med molnigheten verkade ligga kvar även idag när vi vaknade. Det kändes lite surt eftersom vi börjat bli av med den röda färgen. Molnen och regnet kom varvat med sol hela förmiddagen och det var omväxlande slå upp parasoll och fälla ner parasollet när regnskurarna kom. Vi bestämde oss för att ta vår gratisdykning så fort vädret blev bra. Enligt receptionisterna skulle det vara finast att dyka på förmiddagen när det var flod, men då var det ju alldeles mulet så vi väntade till eftermiddagen.

Jag bestämde mig för att skämma bort mig på förmiddagen med en massage eftersom de hade sån vid poolen. Så det blev en 30 minuters axlar, nacke och huvudmassage medan man satt och stirrade ut över det klarblå vattnet. Helt underbart! T tyckte iofs det var lite tråkigt, men han satt ett tag och höll mig sällskap medan det regnade en kort skur. Men jag tror nog jag skulle kunna klara mig med att få en massage framför alldeles paradisaktig utsikt varje dag! 😉

Efter lunchen klarnade det iaf och vi begav oss på vår dyktur. Vi hade trott att det skulle följa med en båt ut och hade med oss en hel väska, men på det lilla dykcentrat fick vi lämna ifrån oss allt sånt och sen förklarade de att en liten båt skulle skjutsa ut oss. Så vi utrustades med flytvästar, snorkel och simfötter och hoppade sen i den lilla båten. Han skjutsade ut oss den dryga sträckan av 200 meter ut till en liten flotte nära Reggins Island där vi skulle dyka och så sa han att vi skulle vinka när vi ville tillbaka till land, sen åkte han tillbaka till kajen igen. Jahapp, så var det med det!

Tyvärr fick jag ett helt värdelöst cyklop som bara immade igen oavsett hur mycket jag spottade i det och med flytvästen på så guppade man runt på ytan bara att man blev helt illamående och sjösjuk. L T simmade runt med kameran och såg både det ena och det andra, bland annat en revhaj! Jag tog av mig flytvästen och simfötterna ganska fort och då blev det lite roligare även om jag vid det laget var rätt sjösjuk. :p Det var iaf som att simma i ett akvarium för fiskarna simmade praktiskt taget på en! Det var alla möjliga färgglada fiskar och korallerna var definitivt häftigare än vad de var på Salang. Eftersom det var ganska soligt så blev vattnet mycket klarare att dyka i dessutom! Hade nog varit häftigt att simma iväg en bit och kika på korallreven längre bort, men det kändes inte så jätteskoj när man stup i ett måste trampa vatten och försöka avimma sitt cyklop.

Vi var väl ute i en dryg timme innan vi lessnade och vinkade till oss vår lilla båtchaffis. Vi hade ju ingen aning om han såg vårt lilla vinkande, men det kom ganska snabbt en liten båt till vår räddning ute på vår öde flotte. 😉 Men han blev först tvungen att åka ett varv runt ön innan han plockade upp oss. Riktigt skumt!

Vi återgick till solande vid poolen och det var ganska skönt att få skölja av sig saltvattnet ordentligt hur härligt det än är att bada i havsvatten.

Efter middagen på kvällen gick vi till resortens spelhall för att se vad det var för något. Vi gav oss på snookerbordet trots att varken jag eller T hade den blekaste aning om hur man spelar snooker. Vi hittade på lite egna regler och det var väl inte sådär superroligt, men vi spelade vår halvtimme vi betalt för med våra påhittade regler. Sen gav vi oss på bilspelen som fanns där, men något blev skumt med Ts maskin så han kunde inte gasa alls, så han var skitsur och tyckte inte alls det var roligt. Själv var jag ju rätt nöjd för att jag vann bilspelet. 😉 Men vi hann inte spela mer än så för de stängde vid 23 så vi fick helt enkelt gå hem och sova.

Torsdag 28/2

Den här dagen var väldigt ogivande. På natten verkligen spöregnade det så att man nästan hade lite svårt att sova. När klockan ringde sen så tänkte man ju att det skulle ha slutat, men icke! Det bara regnade och regnade, riktigt monsunregn! L Vi gick hela tiden och hoppades att solen skulle titta fram, men det blev en dag då det var regnigt och molnigt dagen rakt igenom.

Vi satt länge och åt både frukost, lunch och middag och däremellan tittade vi på det rätt meningslösa tv-utbudet av några gamla amerikanska filmer som gick på tvn. Vi tog en tur till spelhallen och begav oss på biljardbordet denna gång. Det var mycket roligare med biljard och där kunde ju T reglerna så det blev lite lättare att spela. Kan nog säga att vi båda var rätt värdelösa på biljard, men som tidsfördriv var det helt ok. Vi spelade även bilspel och till en början så ledde jag överlägset, men ju mer vi spelade desto duktigare blev T så tillslut blev det en ordentlig kamp om tronen. Men vi spenderade fyra timmar i spelhallen innan vi lessnade och knatade tillbaka till hotellrummet igen i hopp om att solen skulle komma tillbaka på fredagen istället.

Fredag 29/2

Vår förhoppning att regnet skulle sluta till fredagen var ju helt förgäves. Det åskade och dundrade under natten och det var precis lika regnigt på morgonen när vi vaknade. Ruskigt irriterande eftersom våra rödbrända kroppar numera var bruna och ville sola mer så att man hade lite färg när man kom hem till Svedala igen.

Under frukosten frågade vi våra servitörer om de trodde att regnet skulle avta, men de såg rätt skeptiska ut och sa att det troligtvis skulle regna sådär ett bra tag till. Efter lite diskussion beslutade T och jag oss för att skita i att åka tillbaka till Kuala Lumpur på lördagen och stanna på ön till söndagen och åka direkt till flygplatsen istället för att regnet skulle troligtvis sluta under helgen, trodde vi. Så vi passade på att ta en liten tur till flygplatsen med hotellets flygbuss och där var det superenkelt att byta flyg från lördagen till söndagen istället. Var lite av en chansning eftersom de inte kunde garantera att planen verkligen skulle gå i det dåliga vädret, men vi chansade på det ändå.

Efter det tog vi en liten sightseeingtur i Tekkek och fick se hur den lilla byn såg ut. Det var ganska speciellt för hamnen höll på att rustas upp för fullt och precis runt där låg halvnedfallna ruckel till skjul där folk bodde. Kändes som en stor kontrast mot den miljö där vi bodde! Vi knatade förbi en taxfreeaffär och köpte lite småsaker och sen begav vi oss tillbaka till hotellet. På vägen så kom flygbussen åkande förbi oss, men vi reagerade inte så mycket. Däremot så trodde bagagebilen som åkte bakom bussen att vi vinkade åt honom när vi bara flyttade oss ur vägen, så vi liftade tillbaka med honom. Han var riktigt trevlig och när vi förklarade lite vad vi hört om Tioman att det var en av världens 10 vackraste öar så skrattade han gott. Han var uppvuxen på ön och hade hela familjen där och för honom var det ju inte alls samma paradis som det var för oss.

Eftersom det fortfarande regnade så smått så tog vi en till runda i spelhallen med biljard och bilspel och kvällen spenderades på vår vanliga restaurang, dvs den enda som var öppen.

Jag insåg på kvällen att det var skottdagen och skojade med T att det faktiskt var en dag då tjejerna fick fria, men av någon anledning uppskattade inte han mitt skämt! 😉

Lördag 1/3

Det kändes ju roande att ytterligare en dag vakna till mulet skitväder, men det regnade iaf inte. Efter frukost bestämde vi oss för att vi skulle skita i vädret och sola ändå, lite brunhet kanske man kunde hoppas på. Däremot var vi ju så naiva att vi inte tyckte att det var lönt att smörja in sig sista dagen sådär när det ändå var så molnigt, ytterst korkat kan jag säga såhär i efterhand. 😛

Vi låg ett tag vid poolen och slöade men det blev rätt tråkigt att vi bestämde oss för att gå på upptäcktsfärd istället. Vi gick bortåt stranden förbi piren mot stranden Genting. Plockade lite koraller och snäckor längs strandkanten och det var riktigt mysigt när det inte var stekhet hetta heller. Vi kom tillslut fram till ett par klippor där vi klättrade upp och såg massa små krabbor springa och gömma sig för oss. Det var verkligen som att vara på upptäcktsfärd på en öde ö. Vi knatade över golfbanan som låg längs kanten och hittade en jättesöt liten strand. Tyvärr låg ju den stranden mitt i slagfältet för golfbanan så när vi gick ner där började några vifta åt oss och eftersom vi inte kände för att få en golfboll i skallen så var det bara att gå tillbaka till stenröset igen. Hela vägen till Genting kom vi ju inte för bergsbestigning hade vi ingen lust med, men vi kom nog en bra bit på väg dit iaf.

När vi kom tillbaka till poolen blev det lite mer solande eftersom solen emellanåt trängde fram några minuter i molntäcket. Det var väldigt skönt att bara ligga och halvsova i solstolen och höra vågorna klucka längs strandkanten. Särskilt när solen inte var framme praktiskt taget något så behövde man ju inte tänka på det heller.

Tillslut bestämde vi oss för att gå tillbaka till hotellrummet och jag ville börja packa. Var ju ytterst vettigt eftersom vi båda såg ut som illröda kräftor när vi kom in! Solen tog bra mycket mer än vad vi hade trott och vi blev bara mer röda ju längre kvällen led! Kroppen blev nästan kall emellanåt och det brände något sjutton på armar, ben och mage på oss båda. Var en tendens till solfrossa vi hade fått där kan man minst sagt säga.

Kvällens maträtt blev buffén och jag började känna mig lite konstig och frusen trots att det var riktigt varmt ute. T kände sig inte heller riktigt bra och det var nog tur att vi gick tillbaka till hotellrummet när vi gick.

Söndag 2/3

Stackars T var jättedålig hela natten och dagen och han var livrädd att han åkt på salmonella eller liknande. Dagen blev inte så rolig, för det första var ju T dålig, men sen var det ju tokdåligt väder ute även denna dag, och tillslut var vi ju båda så rödbrända att det inte var särskilt roande. Jag fick äran att packa både min och Ts väska och jag var lite förvånad att vi inte hade mer saker med oss än vi hade.

Det blev mest slappande på förmiddagen och sen ringde vi upp receptionen för att hämta upp våra väskor. Vi fick ju självklart skjuts med flygbussen till flygplatsen, men vi var på väg att missa den eftersom vi knatade iväg och skulle köpa vatten. Vårt bagage hade fått lift med bussen innan och man tänkte på det där med frågorna man får på flygplatserna om man lämnat sitt bagage oövervakat.. 😛 Men väskorna stod på plats på flygplatsen när vi kom fram. Det var ju inte världens största flygplats direkt och säkerhetskontrollen var rätt komisk. Man skickade igenom alla väskor och påsar man hade genom en röntgenapparat. De blev lite misstänksamma mot de tallrikar jag köpt dagen innan som låg väl förpackade i handbagaget, men T förklarade att det var en souvenir och då brydde de sig inte om att packa upp och titta. Vägningen av väskorna skedde på en liten hushållsvåg och där sa de inget om vår överlast av bagage. När man sen gick igenom säkerhetskontrollen av handbagaget så ställde man bara upp det på ett bord och gick igenom en metalldetektor själv och plockade upp väskan på andra sidan. Kändes väldigt primitivt, men det var ju knappast någon risk att planet skulle kapas någon längre sträcka.

Planet var försenat en dryg halvtimme, men det gjorde inget för vi hade väldigt gott om tid. När vi startade flyget så flög man först rakt mot ett av bergen och sen blev det en skarp sväng med det lilla planet för att inte flyga in i djungeln. När vi var på rätt kurs började den där röken komma från alla ventiler igen och T blev lite orolig, men vi fick svar när vi kom hem att det bara var kondens som de har i sådär gamla plan. Blev ju hur som helst tvungen att filma det så det finns dokumenterat. 😉

När vi landade i Kuala Lumpur så var det bara att ta sig till taxiterminalen, betala en liten taxibiljett och sen åka till den andra stora internationella flygplatsen, KLIA. Där hade vi över sex timmar att spendera så det kändes rätt segt. Stackars T mådde ju inte särskilt bra han heller och jag var faktiskt lite orolig att lämpa iväg honom på planet till Kina alldeles ensammen. Vi pausade och åt på McD och fick sen stå i en evighetslång kö för att lämna in Ts bagage. Mitt bagage lämnades bara på en drop-off så det gick ju supersmidigt. Sen var det bara att knata runt i affärerna och shoppa souvenirer och titta på allt möjligt skräp för att få tiden att gå.

Mitt plan skulle ju gå 2 timmar före Ts plan så vi satt utanför min gate till de praktiskt taget drog in mig på planet. De tyckte ju att jag skulle gå på tidigare än jag gjorde men jag väntade till sista minuterna för att T skulle slippa sitta själv och vänta, och sen ville jag ju inte att äventyret skulle ta slut heller för den delen. 😉 Men tillslut fick jag gå på mitt plan och åka den otroligt roliga resan av 12 timmar till Amsterdam.

Måndag 3/3

Jag hamnade bredvid ett jättesnällt brittiskt par på vägen hem. Vi sa iofs inget till varandra, men när de gick och hämtade saker från flygvärdinnorna hämtade de samma saker till mig, så jag servades med vatten och diverse annat de plockat på sig. Eftersom man inte får ha med eget vatten på flyget nu för tiden så blir man ju toktörstig hela tiden. Jag var jättetrött och försökte verkligen sova på planet, men man blev ju störd konstant, så tillslut vaknade man definitivt och spenderade tiden med att titta på film på mobilen.

Det var otroligt skönt att landa i Amsterdam tillslut och där hade jag en dryg timme på mig att gå till nästa gate. Hann inte shoppa något där, men jag hann iaf med att köpa Toblerone i en affär jag passerade på väg till gaten. Att sen landa på Arlanda var jätteskönt men samtidigt lite vemodigt för det har ju trots allt varit en helt underbar semester!