Lillskiten kan verkligen skrämma upp en! Igår så hade vi Mino här på kvällen för att hans matte var på kurs. Jag har ju inte gjort många knop denna vecka pga förkylningen, vilket Tili uppskattat mindre väl. Så att vi fick ha sällis var total lycka för räkan.

Hon har ju däremot en liten förmåga att bli fröken egobitch när hon har killbesök och ALLA tuggisar, leksaker, matten osv tillhör henne och ingen annan! Vilket hon demonstrerade som vanligt igår…

Hon åt upp alla tuggisar som Mino ville ha, trots att jag ständigt tog dem ifrån henne och gav tillbaka till Mino, hon skulle leka med hans leksaker och de rejsade runt på varandra och var helt vilda. Men det är normalt när de träffas. De har så skoj tillsammans och man ser ju hur bra de trivs ihop och hur mycket de gillar varandra!

Hur som helst hade Tili fått i sig maten, 1/2 tjursnut, 2 sprialtuggisar, en tuggknutsände och en dentastix. Det var mer än Tilis mage tålde och tillslut sa den ifrån. Tyvärr tror jag inte Tili förstod varför för hon bara skrek rakt ut och fick panik. Jag trodde hon hade fastnat eller skadat sig för hon bara totalskrek och petade jag på henne skrek hon ännu värre. Men jag klämde och kände på henne och var helt redo att bara åka raka spåret till akuten. Men jag fick i henne lite vatten då lugnade hon ner sig. Sen låg hon i mitt knä en stund och när vi gick ut var allt som bortblåst och hon sprang runt och lekte som vanligt. Även magen funkade som den skulle, så det var skönt det.

Själv var jag halvt skakis på kvällen och jag gillar verkligen inte såna paniksituationer för det finns så många minnen som inte helt läkt ut i huvudet…

Min förhoppning är iaf att Tili nu lärt sig en läxa att hon faktiskt inte kan äta hur mycket som helst utan då säger magen ifrån. Önska kan man ju iaf…