Hela helgen har vi varit hos vår uppfödare och gått en liten “kurs” i hur man ska sköta utställningspälsen på bästa sätt. Hon hade flugit in en spansk superexpert på yorken som hjälpte oss hela helgen. Även om Ottilia inte har någon större utställningskarriär framför sig, så är det jättenyttigt att lära mig hur man ska göra för framtida showhundar, så Tilan får helt enkelt vara min träningshund så länge. smiley

Vi har lärt oss hur man ska förbereda pälsen med hjälp av badning på rätt sätt, och jag kan säga, så länge som vi badade hundarna har jag aldrig badat Tili! Men vi har fått prova på det och det gjorde en ofantlig skillnad på Ottilias päls hur jag skötte den i helgen från hur jag gjort förut inför utställningar! Den var så otroligt blank och glansig och hon var så jättetjusig!

Efter badandet och fixandet av kroppspälsen (dvs något som tog 1,5 dag) så fokuserades sista halvdagen åt hur man fixar topknoten (rosetten) på huvudet. Och det är inte bara tjoffa upp den hur som helst, oh nej! Den ska fixas ungefär lika noga som pälsen och få det rätta puffet innan den är helt perfekt! Kan erkänna att jag efter fem försök tappade tålamodet helt och det var inte alls lika skoj sen… Men med lite hjälp från spanjoren så var det lite bättre resultat.

Men det var så roligt att lära sig och kul att höra vilka idéer som finns runt hur utställningshundarna ska hållas, vissa saker jag helt kan tillämpa och andra som jag garanterat inte kommer att följa.
Det var mycket vilande och väntande för Tili under tiden som vi fick titta på hur spanjoren gjorde med en av uppfödarnas hundar innan vi fick prova själva. Tili ägnade den tiden att mysa på en soffkudde och bara vara söt… smiley

Tili tror jag mest var glad att få träffa syrran igen, och jag tror kärleken var besvarad. smiley De pussas och leks något extremt när de träffas och jag skulle gå gärna ta med mig syrran Junis hem om det bara gick…

Nu är vi båda helt utslagna, men döm av resultatet, visst blev hon otroligt tjusig?!